-_-

Det här ska bli mitt bästa år.

Burial har givit mig promenadmani. Det blir ju lätt så när man har för bra musik i ipoden. Man

kan inte sluta promenera. Igår, klockan tjugotre efter jobbet fick jag ovanligt nog lust till att ta

en promenad genom Sigtuna. Det gjorde jag. Idag runt ettiden fick jag ännu en gång denna

promenadlust. Slutade med att jag gick en nittio minuters promenad i solen. Och så nu, senare

på kvällskvisten var jag bara tvungen att ta en liten prommis. Kan detta vara en tvångstanke?

Jag har funderat på om det kan vara cigarettabstinens. Eller så är det bara denna plötsliga sol

och fullmåne. Fullmånen är magisk.

"When I'm awake all night, sometimes I see the people and the city waking up around me.

I feel a little bit moody at them for stepping into my night-time. What I want is that feeling

when you're in the rain, or a storm. It's a shiver at the edge of your mind, an atmosphere of

hearing a sad, distant sound, but it seems closer - like it's just for you. Like hearing rain or a

whale-song, a cry in the dark, the far cry."

~Burial