onsdag 31 augusti 2011

-_-






Mario Testino ur The Face 1997/1998

tisdag 30 augusti 2011

-_-

Hej alla föräldrar. Jag har en pojke, Allan som är 13 år. Han har blivit väldigt problematisk de
sista tre åren. Det började med att han systematiskt misshandlade sin katt i ett par månader.
Det tyckte jag och min man inte var så farligt. Barn ska ju få ha kul och leka. Det jag inte visste
var att han hade snusat sen han var 7. Nu hade han gett katten en överdos av snus. Katten
uppförde sig väldigt konstigt. Till sist dog den. På sin födelsedag fick Allan en ny cykel. Han
hade fyllt elva och ville mest av allt ha en ny cykel. När han till sin stora besvikelse fick en gul
cykel utan en stötdämpare där bak istället för en röd med stötdämpning både fram och bak
kastade han ut cykeln genom fönstret. Självklart så var det vårt eget fel. Vi borde ha förstått
att han ville ha en röd, heldämpad cykel. I sina stora aggressioner gick han ner och bankade
sönder sin nya cykel med en hammare. Självklart inget han kunde hjälpa. Vi tyckte så synd om
honom. Vi kände att han förtjänade en ny cykel för att han mognat och vågade visa sina känslor.
Det tycker jag och min man är en viktig del av utvecklingen. Vår granne som är en 90
årig dam blev mycket upprörd när vår son bestämde sig för att kasta äpplen på hennes hund.
Hunden såg ut som en golvmopp och jag är säker på att Allan inte trodde att det var en hund.
Att kasta äpplen på en golvmopp är ju inte elakt på något sätt så vi tvingade kärringen att
förlåta honom. När vår son kom hem två veckor senare med en tatuering på ryggen
föräställande en naken kvinna blev vi smått oroliga. Vi hittade senare ett paket ciggaretter i
hans jacka. Men det kan ju vara någon som lagt dit. En dag kom det hem en kvinna från social
tjänsten och ville prata med oss. Det var så att vår son hade råkat i bråk men en yngre kille.
Killen var bara 9 och Allan var 13 men killen var väldigt stor för sin ålder. Allan hade nästan
dränkt killen i en gatubrunn och hans föräldrar hade åtalat honom för misshandel. Jag och min
man tycker att om Allan hade angripit någon så hade han nog en anledning till det. Nu undrar
jag om Allan verkligen är ett problembarn. Alla mina vänner hävdar det.

måndag 22 augusti 2011

-_-

(2:50)

Till slut skar jag mig på den nya vassa kniven. Det var bara en tidsfråga och det gjorde ont.
Hade lagt den i diskhon och råkade till sist snudda. Pappa kör mig till närakuten eftersom
han ogillar blod. Lite dramatiskt, men rätt trevligt.
Nästan lika trevligt som den gången jag fick en gaffel i benet.

Pengaproblemet närmar sig med stormande steg. Stressen existerar inte. Irritationen uppstår
dock ibland. Mina planer för hösten och vintern är stora.

Om inte planer, för min del ska konkurreras ut av djävulen krävs en noggrann planering. Det är
då det är trist med otiming i relationer. Dom är nämligen oförmögna till att planera och jag
måste. För att motverka detta error tänkte jag inspirera mig till sällskap:

Den tjugosjätte eller tjugoåttonde december åker du, jag och andra människor till
Berlin. Du är vem som helst - men fest. Andra människor är vilka som helst - men fest. Vi ÄR
en jävla fest och åker med Ryan Air eftersom det är billigt. Just nu 932 kronor allt som allt.

Väl i stan har vi olika alternativ beroende på hur många underbara, livsbejakande, harmoniska,
och peppade människor som hakar på planen.

Alternativ nr 1:

BILD (rum)
BILD (salong)
BILD (reception)

Kostar 1500 kr/ person för en vecka i ett rum för 3.
Ligger på bästa stället i stan. Gångavstånd till allt som är bra.

Alternativ nr 2:
Är vi många peppade kids är det ultimata att hyra lägenhet. (En snygg).
Aja, snygg eller trashig men utan fula saker i. Tänk.

Vad vi gör:
Äter brutalt mycket friterad haloumi i pitabröd med mangosås. Äter hamburgare/friterad
tofuburgare med mangosås från Burgermeister. Är från klockan arton småfulla på 7euro's gin
från Lidl. Lyssnar på asbra musik på min nya Bose-docka (HELLO JULAFTON). Dansar till
ännu bättre musik när det är time to hit ze club. Går till C/O Berlin (om vi orkar).
Med mycketmycketmycket mera.

ROPA OM DU ÄR MED!

-_-







TILLBAKA TILL FRAMTIDEN!

Marbrisa Residence av John Lautner, 1973 +
Balenciaga Spring 2008

söndag 21 augusti 2011

-_-







1 + 4. Enter The Void
2 + 3. Illustrationer av Shigehiro Okada




torsdag 18 augusti 2011

-_-

Är det något jag lärt mig av yrkeslivet är det, att om man som jag själv är född utan nämnvärd
social kompetens måste man kompensera det med: ett, effektivitet och två, ett dödligt genuint
léende. Ibland funderar jag på om social kompetens till och med skapats för folk som saknar
dessa två egenskaper. Som en förvirrande barriär.

Vi har en ny kock på jobbet. Jag tror han raggar. Han frågar mig om jag ser att det är olika färg
på tallrikarna. Detta frågar han för att uppmärksamma att han uppmärksammat att jag har
ett sinne för det estetiska. Som en dold komplimang.

Manin håller i sig. Som en gammal god vän tillbaka från en jävligt lång resa.
En jävla indienresa.
Vad som helst kan hända nu. Det är jag säker på.

-_-

Onsdag var en dag av eufori. Den obefogade lyckan är omöjlig att beskriva. Jag ville dansa.
Jag ville slåss. Jag ville vara dum i huvet. Länge sen jag var dum i huvet nu. Förr hände
det ofta. Nästan jämnt. Jag fick något flipp och gjorde sådant som var opassande. Fan, jag
önskar jag var yngre. Kunna supa sig packad utan att bli trött. Jag är medveten om
nostalgin. Nostalgi är lika med försköning. En dag är det här nostalgi. Men det dröjer.

Egentligen borde jag börja i dramagrupp för nybörjare. Har tänkt på den saken ett tag. Att det
vore spännande och kul.

Blir så fascinerad av mina vänner och konstigheterna de ägnar sig åt.
En random dag på stan. Plötsligt och intenivt hoppar hon till:

- ÅÅÅH DEJA VU.
- Äh va?
- VADÅ? HAR HAR DU ALDRIG FÅTT DEJA VU?
..KÄNSLAN AV ATT JUST DET HÄR ÖGONBLICKET HÄNT I ETT TIDIGARE LIV?
- Alltså? Nej, aldrig..
- MEN GUD!! JAG FÅR DEJA VU HELA TIDEN.


-_-






YEAHYEAH fallnotes:

1. Ming Xi av Daniel Jackson för Vogue China, August 2011
2. Prada Fall 2011 shoes.

onsdag 17 augusti 2011

-_-



Hå hå hå! Superpitcher till Trädgården på fredag.
Min kanske mest sönderspelade låt i år liksom.
Spotify = KLICKA PÅ BILD.
Youtube - KLICKA HÄR.

tisdag 16 augusti 2011

-_-

Jag har längtat hem.
Återinviger med en vacker dikt komponerad av en smart kvinna.


åh killen jag såg dig gå förbi. blev så jävla våt gubben. ville bara välta dig och trycka upp ett
finger, men du drog. så jävla söt och du log. vill knulla dig ikväll, fråka din pappa om det är
okey. gubben du är det sötaste jorden sett.. mm ahh ahh.

vill bara kissa dig i ansiktet. se dina fina tänder sötis. vill se den hårda kuk mot marken gubben.
får vi dela tre på dig? snälla gubben du är så söt alla vill ha dey

dra upp shortsen lite högre mannen. wejsta inte en stjärt som din. den är till för oss gubben
kom till mamma

-_-

Var tvungen att rensa bort allt rött här igen. Det är något med rött.

Jag upptäckte ;PppPp-skämten i helgen. Alla som fattar skriver “hahahahaha” nu. Nä okej.
Lyssnar bara på det här (KLICKKLICKKLICK på bild):



-_-



Ur boken: “Plastic as Design Form” av Thelma R. Newman

-_-





Jag har numera startat en tradition, att vid varje Berlinresa besöka C/O Berlin. Sist var det
Robert Mapplethorpe. Den här gången åkte jag dit för att se Gregory Crewdson’s utställning
“In a Lonely Place”. Den utställningen passade tyvärr inte min personliga smak.
Istället fick jag upp ögonen för Sybylle Bergemann’s polaroider. Sminkade barn till trots tyckte
jag mig känna modellernas “personlighet”.
Kanske på grund av det faktum att Sibylle aldrig förlöjligade eller framhävde sina modeller
dåliga sidor. Utan alltid tog hänsyn.

-_-










The happening and the music. Berlin igen.





-_-






1. Nyasha Matonhodze av Mert & Marcus för LOVE #6

2. Ming Xi av Daniel Jackson för Vogue China August 2011

-_-




-Fan vad jag blev på bra humör nu. Jag blev påmind om hur otroligt grym min blogg är.
Hur bilderna komponerats ihop så perfekt och hur snyggt allt ser ut.

-Jag kanske ska ta och lägga upp en bild på mig själv!

Hur jag behåller mina vänner förblir ett olöst mysterium.

-_-






Paloma Picasso på semester i Cannes, 1957.

Fotat av David Douglas Duncan ur boken “Goodbye Picasso” utgiven 1974.

-_-






1. Prada Resort 2012

2. Christian Louboutin “Mikarani Flat”

3. Balenciaga Paris “Black Caviar Scrub”

-_-




Jag älskade Windsor. Windsor och Eton. Nästa gång jag åker dit ska jag göra det på riktigt.
Ascot, drinkar och klackar. I England är det helt O.K med klackar och kortkort vilken dag
som helst i veckan. Så länge klockan slagit sjutton.

Något av det bästa jag såg var nog “Queen Marys Doll House” på Windsor Castle. Ett
skrytprojekt som inte tillverkats för barn att leka med, utan som ett minne av den tidens
senaste inom heminredning, konst och teknik.

Tapeterna (!)

-_-



Sharon K av Michael Donovan för Pulp #3

-_-



Resultatet av några insekter som tagits ifrån sin naturliga miljö och istället fått bygga sina bon
av pärlor och annat fancy.

Av den franske konstnären Hubert Duprat.

-_-

Här händer ingenting. Jag har valt det själv. Vågar inte chansa, tråkas ut. Vill ha tillbaka
upprymdheten jag tycks ha tappat. Dagens höjdpunkt är promenaden till Ica och selleri
som jag lärt mig tycka om. Imorgon ser vi Harry Potter och äter rökta mandlar. Ikväll somnar
jag förhoppningsvis.

Lyssnar på trance och skäms. För några timmar sedan kom jag hem.

-_-




“In the Air” av Martin Munkacsi, 1935

-_-




Bågar av Gastone Novelli, 1969




Älskar dessa smycken! Porträttbilderna är fotade av den italienska fotografen Ugo Mulas.

-_-

Packar och letar musik i kombination. Flyget till London och tåget till Winsor på lördag. Det är
nog dags för mig, att för första gången det här året, inte besöka en storstad när jag tar mig till
utlandet. Sen när blev jag en globetrotter liksom? Paris, Berlin, Berlin och nu Windsor. Har i
alla år varit bruden som hellre spenderat pengarna på en väskjävel. Nu vet jag bättre, en väska
kommer aldrig vara något värd i en stad som tråkar ut en. Slottsbesök är i alla fall min melodi.
Slottsesök och packning. Jag älskar att packa. Packa är lite som att årerfödas. Får en att se
livet i ett helt nytt perspektiv.
HAHA, R U SERIOUS MY BOYYY?

Follow this blog with bloglovin

Bloggintresserade

Min musik

Summa sidvisningar